VAD ÄR PSYKOS OCH HUR KAN VI FÖRSTÅ DESS UTTRYCK OCH INNEBÖRD?

Begreppet psykos härstammar från grekiskans psyke (själ, liv) och osis (onormalt tillstånd), och används idag för att beskriva en persons förlust av kontakt med en gemensam verklighetsuppfattning. Det är ett mångtydigt begrepp, vars innebörd har förändrats över tid och som numera kan användas för att beteckna ett symtom, ett tillstånd eller en sjukdom.

Forskningen visar att ungefär 5-15% av den vuxna populationen någon gång upplevt övergående psykossymtom som exempelvis vanföreställningar eller hörselhallucinationer. Ungefär 1-2% av befolkningen kommer någon gång i livet att uppleva ett akut psykotiskt tillstånd. I Sverige handlar det om 1 500–2 000 personer årligen, varav cirka 800 diagnostiseras med den kroniska psykossjukdomen schizofreni. 

Förlusten av en delad verklighetsuppfattning kan ta sig många olika uttryck som varierar både mellan individer och kulturella sammanhang. Vanliga psykotiska symtom är paranoida vanföreställningar (att känna sig övervakad eller förföljd), hallucinationer (som att höra uppmanande röster), eller desorganiserat tal (att tala på ett sätt som är svårt för omgivningen att följa eller förstå). Andra mer subtila uttryck är känslan av att inte längre känna igen sig själv eller omvärlden, eller upplevelsen av en fragmenterad verklighet där mening och hot sammanflätas. Ur ett kliniskt perspektiv avgörs allvarlighetsgraden av hur omfattande och ihållande den psykotiska verklighetsuppfattningen är, och på vilket sätt den påverkar personens dagliga liv.

OM PSYKOSENS ORSAKER, SÅRBARHET OCH PÅVERKAN

Det akuta psykotiska tillståndet är allvarligt och ofta plågsamt, både för den som drabbas och för dem som står nära. Tillståndet kan uppstå i samband med schizofreni, bipolär sjukdom, djupa depressioner, trauma, substansbruk eller kroppsliga sjukdomar. Bland kända riskfaktorer finns en kombination av biologisk sårbarhet, psykologiska faktorer och påfrestande livshändelser. Det biopsykosociala synsättet betonar att ingen enskild orsak räcker för att förklara varför ett psykotiskt tillstånd uppstår, utan vidhåller att sårbarheten får sin form i samspelet mellan arv och miljö.

Oavsett orsak är det en djupt skrämmande upplevelse att vara med om ett akut psykotiskt tillstånd, både för den som befinner sig i psykos och för omgivningen. Den som befinner sig i psykosens grepp kan uppleva världen som hotfull och dominerad av budskap som ingen annan ser. Det som för andra framstår som helt obegripligt kan för den psykotiska personen upplevas som absolut livsavgörande. För den anhörige kan det vara förkrossande att stå intill någon man älskar utan att nå fram. Det kan väcka ömsesidiga känslor av maktlöshet, rädsla och frustration som riskerar att skapa ett oöverstigligt avstånd i en stund där närhet hade behövts som mest. 

BEMÖTANDE, BEHANDLING OCH MENING 

Ur klinisk synvinkel är den akuta psykotiska fasen ett allvarligt tillstånd som ofta kräver omedelbar vård. Både individen själv och de närstående påverkas starkt, och insatser behöver inriktas på både symtomlindring och att skapa trygghet. Insatser som präglas av klinisk skärpa och medmänsklig värme. Forskningen visar att en individanpassad kombination av medicinering, psykologiskt stöd och sociala insatser ger de bästa förutsättningarna för en hållbar återhämtning. Tidiga- och familjebaserade insatser kan spela en avgörande roll, och många som lever med schizofreni kan märka en betydande förbättring när rätt hjälp finns till hands. Genom att alltid möta varje person med respekt, lyhördhet och en genuin vilja att förstå, öppnar vi för att se det friska i det sköra och det mänskliga i det till synes obegripliga.

När det akuta läget har stabiliserats, och om förutsättningarna finns, kan det vara meningsfullt att inom ramen för en förtroendefull relation utforska de psykotiska symtomens karaktär och innehåll. I vissa fall synliggörs då en personlig berättelse som länge sökt ett uttryck men saknat språk. En berättelse som kan ge ökad förståelse för den egna livshistorien, finna form i ett konstnärligt uttryck och bidra till läkning.

KÄLLOR

Arn, E., Lindborg, M (2023). Psykos: förstå, bemöta, behandla. Natur & Kultur.

Garrett, M. D. (2019). Psychotherapy for psychosis: Integrating cognitive-behavioral and psychodynamic treatment. Guilford Press

1177.se om psykos och psykossjukdomar

Schizofreniförbundets hemsida